Just nu är jag galet avundsjuk på alla de nya elever som börjar skolan imorgon. Yeah, you heard me, jag är avundsjuk på de som ska BÖRJA skolan. Det skulle iochförsig kunna vara lite logiskt med tanke på att jag själv redan börjat, men det är ännu rimligare än så. Minst 60 stycken elever har sitt livs bästa år i Paris framför sig; ett år jag själv ser tillbaka på med ett stort leende på läpparna, men likaså med en minst lika stor saknad. Många av de nya eleverna kom till ett soligt Paris först igår. Samma dag fick de träffa varandra samt sina värdfamiljer för allra första gången, och idag får de spendera tid med sin blivande familj som dessutom visar dem närområdet och vägen till skolan. Jag kan nästan känna deras nervositet som troligtvis mestadels gått över till längtan efter att få utforska allt, lära känna sin egen värdfamilj. Och jag önskar så att jag också fick uppleva detta igen, men så är inte fallet. Så jag vill egentligen bara "take a walk down the memory lane" och återigen skriva om Paris nu när de nya eleverna upplever vad jag upplevde förra året. En liten fågel viskade trots allt i mitt öra och sade att några av er åtminstone kikat in på min blogg, sen är jag ju faktiskt lite Parisbesatt också.

Så, i det subjektiva ordets namn är ju Paris är världens bästa stad vilket gör att ni alltid kommer ha nya platser att utforska och upptäcka samt nya människor att träffa. Sedan utgör såklart eleverna en väldigt stor del av året på SSP, men jag är säker på att det blir en grupp sjukt öppna, smarta, glädjespridande och mogna människor precis som förra året. Lärarna finns det inte mycket negativt att säga om; de är personligen de bästa jag någonsin har haft, sedan har var och en dessutom flera underbara karaktärsdrag. Ni kommer troligtvis störa er på somliga fransmän på skolan som tränger sig före i kön till matsalen samtidigt som ljudnivån sträcker sig över 110 decibel, men det kanske är överkomligt då ni kanske lär känna några av dem. Livet utanför ligger i era händer och i princip alla vägar finns att gå. Ni kommer skapa extremt många minnen, mer eller mindre kompletta, från Paris alla hörn; kvällar vid Seine och Canal St Martin, glittrande eiffeltorn, picknickar i olika parker, obehagligt folk i metron, på RER:en eller på T2:n, den eviga resvägen från och till La Défense, att bara strosa runt i Paris och upptäcka nya, vackra platser (samt välja era favoriter), konserter, festivaler, PSG-matcher och andra evenemang, utgångar och sena nätter, musik som alltid kommer tillhöra Parisåret och så mycket, mycket mer. Jag säger bara GRATTIS, ni har allting framför er – världens bästa år.